Helhetsgrepp för digitalisering av svenskt tryck

14 juni 2021

Fotograf Magnus Hjalmarsson vid Uppsala universitetsbibliotek digitaliserar en s

Att digitalisera tryckt material är ett stort och omfattande arbete, men förhoppningen är att det blir till stor nytta för forskningen.

Med målet att digitalisera svenskt tryckt material från 1400-talet till nutid har ett nationellt samarbete inletts mellan Kungliga biblioteket och de fem universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå. Samarbetet lägger grunden för ett långsiktigt arbete för svensk digitaliseringsverksamhet.

Det material som avses är till exempel böcker, tidningar, tidskrifter, rapporter och läromedel utgivna i Sverige. Det finns sedan tidigare en hel del digitaliserat material, både hos de olika biblioteken och i till exempel Litteraturbanken, men i och med samarbetet tar biblioteken ett helhetsgrepp för att systematiskt digitalisera och tillgängliggöra hela det svenska trycket.  

Till nytta för forskningen

Att digitalisera innebär att materialet skannas eller fotograferas sida för sida och att texten OCR-tolkas, det vill säga konverteras till sökbar text. Biblioteken digitaliserar material som finns i deras egna samlingar och det blir sedan sökbart via den nationella katalogen Libris. Hela dokumentet blir tillgängligt i fulltext via olika publiceringsplattformar. En ambition för samarbetet är att också göra det lättare att använda digitaliserat material, till exempel via öppen länkad data.

– Det är ett stort och omfattande arbete, där vår förhoppning är att det digitala materialet får nytt liv och stor nytta inom forskningen, då biblioteken etablerar en infrastruktur för digitalt material, säger Lars Burman, överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek  Man kan säga att biblioteken i och med digitaliseringen producerar forskningsdata när materialet får nya användningsområden och kan analyseras med nya metoder. Därför är det viktigt att digitaliseringen sker enligt internationella standarder och i samarbete med andra digitaliseringsaktörer. Gör vi en internationell utblick ser vi dessutom att Sverige ligger efter i motsvarande systematiskt digitaliseringsarbete jämfört med till exempel Norge och många andra Europeiska länder.

Lätt att hitta och använda

– Att vårt tryckta kulturarv blir digitaliserat och tillgängliggjort fritt och enkelt kommer att vara till stor nytta för forskning och högre utbildning, menar Lars Ilshammar, biträdande riksbibliotekarie vid Kungliga biblioteket. Det kan också bli en viktig resurs för det demokratiska samhället i och med att alla kommer åt materialet, oavsett var man bor. Det ska vara lätt att hitta och använda svenskt digitaliserat material vare sig man är gymnasieelev, hembygdsforskare eller litteraturvetare.

Gemensam standard

Samarbetet mellan biblioteken inleddes 2020 genom undertecknandet av en avsiktsförklaring. Sedan februari 2021 är Karin Byström från Uppsala universitetsbibliotek projektledare.

– Biblioteken som ingår i samarbetsprojektet tar under våren fram gemensamma standarder och beslutar om vilket material som ska digitaliseras inom ramen för samarbetet, berättar projektledare Karin Byström. Planen är att börja med svenska tidskrifter från åren 1850-1900, eftersom det är ett material som är av stort intresse både för forskning och för allmänheten. Dessutom bidrar digitaliseringen till att minska det fysiska slitaget på tidskrifterna som är gjorda av ett papper som håller på att falla sönder. Texten i tidskrifterna går ofta bra att OCR-tolka och kan alltså bli maskinläsbar och möjlig att analysera med digitala forskningsmetoder.

Ambition att digitalisera allt

Projektet bekostas i ett initialt skede av de deltagande biblioteken, men för ett långsiktigt arbete krävs externa finansiärer.

– Ambitionen är att digitalisera allt, men det kan ske först när det finns mer pengar. Därför arbetar vi med att hitta samarbeten för kompletterande finansiering, kanske genom privata forskningsfinansiärer som i fallet med Kungliga bibliotekets digitaliseringsprojekt av dagstidningar som finansieras av Arcadia, säger Mikael Sjögren, överbibliotekarie vid Umeå universitetsbibliotek. Men självklart skulle även ett tillskott av statliga medel vara viktigt i detta arbete.

– Det finns en enorm potential med en digitalt tillgänglig samling och det är nödvändigt för biblioteken att arbeta för att öka takten i digitaliseringen av det svenska trycket, avslutar Karin Byström.

Viveka Stolt

Om DST-digitalisering av det svenska trycket

Samarbetsprojektet leds av en styrgrupp:
Lars Burman, ordförande, överbibliotekarie Uppsala universitetsbibliotek
Håkan Carlsson, överbibliotekarie Lunds universitetsbibliotek
Lars Ilshammar, biträdande riksbibliotekarie, Kungliga biblioteket
Morgan Palmqvist, överbibliotekarie Göteborgs universitetsbibliotek
Mikael Sjögren, överbibliotekarie Umeå universitetsbibliotek
Wilhelm Widmark, överbibliotekarie Stockholms universitetsbibliotek

Adjungerad till styrgruppen är Mats Malm, Litteraturbanken

Arbetet inom projektet är uppdelat i arbetsgrupper med representanter från de medverkande biblioteken: produktion, tillgängliggörande, bibliotekssamarbete, nationell samverkan och finansiering.

Projektledare är Karin Byström vid Uppsala universitetsbibliotek.