Alla kända runinskrifter nu digitala

27 januari 2021

Marco Bianco vid en runsten i universitetsparken.

Marco Bianchi vid runsten U489 i universitetsparken. På stenen står: ”Gullög lät göra bron för sin dotter Gillögs själ, som Ulv hade till hustru. Öpir ristade.” Den restes alltså av en kvinna.

Är du nyfiken på om det finns någon intressant runsten i din närhet? Eller har du som forskare i ditt arbete nytta av information om specifika runinskriptioner? Oavsett anledning ger den nya digitala söktjänsten ”Runor” dig tillgång till alla kända runinskrifter runt om i världen.

– Förutom nordiska runinskrifter innehåller plattformen runinskrifter i nordiska språk från Storbritannien och även från Ryssland, Ukraina och Turkiet, säger Marco Bianchi, universitetslektor vid institutionen för nordiska språk och den som samordnat projektet med andra delar av Uppsala universitet och med samarbetspartnern Riksantikvarieämbetet.

Redan under 1980-talet påbörjade Institutionen för nordiska språk arbetet med att samla in och digitalisera alla svenska, och senare också nordiska runinskrifter. Resultatet blev Samnordisk runtextdatabas som helt och hållet vände sig till forskare. Men den var inte särskilt lättillgänglig och tekniken började bli ålderstigen.

Öppen för alla

Marco Bianchi, universitetslektor vid
institutionen för nordiska språk

– Den gamla databasen var omtyckt av runforskare, men inte så omtyckt av många utan förkunskaper. Vi ville ha kvar målgruppen, det vill säga runforskare, men även bredda tjänsten så att den ska fungera för andra som ägnar sig åt sådant som är kopplat till det, som historiker, arkeologer, religionshistoriker och alla runintresserade som vill använda och har glädje av materialet, säger Marco Bianchi.

Plattformen Runor lanserades 3 december 2020. Här finns alla kända runinskrifter på nordiska språk runt om i världen samlade, totalt rör det sig om över 7 000 stycken, med översättningar till fornspråk och engelska. Fortfarande återstår en del finslipning, till exempel ska fler bilder liksom svenska översättningar av  samtliga runtexter tillkomma.

Gps-funktion

Förutom att berätta om vad som står i inskriften finns information om datering, ristarens namn - om det är känt, ornamentik, länkar till formminnesprotokollen samt stenens position och bilder på den. Det finns också en gps-funktion som gör att kartan i söktjänsten känner av var du är och kan tipsa om andra inskrifter nära dig.

– Det har varit lite av min käpphäst, för när man är ute och har lite tid över ska man kunna se om det finns någon runsten i närheten, säger Marco Bianchi.

De äldsta inskrifterna i den nya plattformen är ristade på urnordiska under 100-talet och de yngsta runorna härrör från 1900-talet. På sina håll, bland annat i Dalarna och Medelpad, användes skriftsystemet parallellt med det latinska alfabetet långt i modern tid i folkliga traditioner.

Ett klick - flera föremål

Runforskaren Otto von Friesen vid en runsten år 1906.
Hans samlingar har lästs in för att tillgängliggöras
i den nya plattformen. Foto: Oscar Juel/Alvin

– Runor finns förutom på stenar också på ben, träbitar, smycken, metallföremål, vapen, vardagsföremål. Senare inskriptioner finns ofta på vardagsföremål som till exempel skålar. Något som är kul med den nya plattformen är att man kan klicka på föremålet och få man upp andra liknande föremål, berättar Marco Bianchi.

Från vikingarnas stenar som många gånger rests över personer som dött utomlands gick utvecklingen mot att berätta om betydligt alldagligare händelser. Människorna som lämnade vittnesmål i de sentida inskrifterna från Dalarna går ofta att identifiera.

– Vi kan följa dem i kyrkoarkiven och vi kan göra en koppling till andra historiska dokument. Ganska ofta beskriver de flickor som varit ute och vallat getter och ett årtal, säger Marco Bianchi.

Teknisk utmaning

Plattformen Runor hittas på Riksantikvarieämbetets hemsida och den hämtar information om inskrifterna från databasen på Uppsala universitet. Det låter kanske enkelt, men att få det att fungera har varit en utmaning.

–Det svåraste har varit att samordna det tekniska arbetet på universitetet och på Riksantikvarieämbetet. Vi underskattade nog lite utmaningen i vår ambition. Vi ville inte kopiera någon databas utan vi ville ha kvar vår egen databas. Det nya gränssnittet fungerar som en spindel i nätet som kommunicerar mellan olika system, säger Marco Bianchi.

På sikt kommer också material ur Uppsala universitetsbiblioteks samlingar om runforskning från 1700-talet och framåt att bli tillgängligt i plattformen. Det rör sig om bland annat anteckningar, avskrifter och fotografier. Det materialet kan ibland överträffa nytagna bilder eller till och med ett besök vid stenen då luftföroreningar och försurning ibland gått hårt åt vissa inskrifter.

 

Söktjänsten Runor

  • Runor är en ny digital forskningsplattform som ska tillgängliggöra ungefär 7000 inskrifter med rapporter och bilder från olika databaser, institutioner och samlingar.
  • Inget land har så många runor som Sverige. Syftet med tjänsten är att förenkla så att man ska kunna forska på befintligt runmaterial digitalt, var man än befinner sig i världen. Söktjänsten kräver ingen inloggning och webbgränssnittet är mobilanpassat för arbete i fält.

Utforska vidare