"Den svenska skolan står inför många utmaningar"

KRÖNIKA

19 mars 2020

Ett visst lugn omger vår svenska skola efter den senaste PISA-mätningen, men det pedagogiska uppdraget är bredare än det rent kunskapsrelaterade. Och i en värld där demokratin hotas, elever saknar lust att lära och den psykiska ohälsan ökar finns mer än virus att hantera, skriver Claes Nilholm, professor i pedagogik.

Det läsaren kanske omedelbart tänker på vid läsningen av rubriken är de utmaningar skolan ställs inför till följd av den nya pandemin. Eftersom så mycket för närvarande handlar om denna pandemi tänker jag inte diskutera den i denna krönika. I stället ska jag ägna mig åt utmaningar som har en lite längre historia.

Claes Nilholm, professor i pedagogik

Det är intressant att vara skolforskare. Skolan är en verksamhet som alla har erfarenhet av och ofta starka åsikter om. Den har varit starkt kritiserad, inte minst beroende på fallande prestationer i internationella kunskapsmätningar. Något av ett lugn har, måhända tillfälligt, infunnit sig efter den senaste PISA-mätningen. Ändå skulle jag vilja säga att skolan står inför en rad stora utmaningar, speciellt om vi ser skolans uppdrag som bredare än det vanligtvis uppfattas.

Nu är det inte helt lätt att tolka styrdokumenten för den svenska skolan, men jag tycker mig urskilja sju uppdrag vilka tillsammans utgör det jag kallar det breda uppdraget:

1)  Kunskapsuppdraget – som innefattar lusten att lära
2) Demokratiuppdraget
3) Det kompensatoriska uppdraget
4) Uppdraget som handlar om utveckling av dygder (till exempel ansvar)
5) Främjande av personlig utveckling
6) Främjande av gemenskap
7) Främjande av hälsa.

Hur ska då skolforskaren förhålla sig till detta breda uppdrag? Ofta görs en distinktion mellan forskning om skolan och forskning för skolan. Den förra anses vara av grundforskningskaraktär och drivas av nyfikenhet medan den senare ser som sin uppgift att hjälpa till att utveckla skolan. Jag leder själv en forskningsgrupp vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier där vi försöker bidra till att utveckla skolan utan att göra avkall på vetenskaplig stringens. Mer konkret försöker vi bidra till att skolan ska bli mer inkluderande.

Att arbeta för en inkluderande skola handlar om att ta det breda uppdraget på allvar. I en värld där demokratin hotas, där eleverna i alltför hög grad saknar lust att lära och där den psykiska ohälsan förefaller öka närmast lavinartat är det ganska ansvarslöst att enbart fokusera på kunskapsprestationer – även om kunskapsuppdraget givetvis alltid är centralt för skolan. För oss som arbetar inom universitetet är det också självklart att genuin kunskap ofta är något annat och mer än det som mäts i tester och av betyg.

Om vi då utgår från breda uppdraget: vilka utmaningar står skolan inför? Jag har i en nyligen utgiven bok, En inkluderande skola – möjligheter, utmaningar, dilemman, analyserat i vilken grad som den svenska grundskolan lyckas nå det breda uppdraget.

Till mina slutsatser hör att många elever verkar ha en förhållandevis bra situation i skolan och omfattar grundläggande demokratiska värderingar. Å andra sidan upplever de att de har begränsat inflytande och även en ovillighet att engagera sig politiskt. För många av eleverna minskar också lusten att lära under skolgången.

För utfallet av flera av uppdragen saknas data som tillräckligt väl kan visa hur skolan lyckas – även om mycket tyder på att den psykiska ohälsan ökar markant. För varje uppdrag har vi en grupp motsvarande 10-20 procent av eleverna för vilka skolan inte kan sägas lyckas. Bristande likvärdighet gäller således inte endast kunskapsprestationer. Den svenska skolan erbjuder dessutom en rad särlösningar för elever som bedöms inte passa in i den ordinarie undervisningen, vilket kan ifrågasättas utifrån ett inkluderingsperspekiv.

Utifrån det ovanstående tror jag läsaren själv kan se att den svenska skolan, utöver vad som krävs för att möta effekterna av den nya pandemin, står inför en rad utmaningar. Som vanligt, skulle man kunna säga.

Claes Nilholm
professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik
institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Uppsala universitet
 

Mer information