Ämneslärarutbildningens kvalitet ifrågasätts

19 februari 2020

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger Uppsala universitets ämneslärarutbildning kritik för bristande kvalitet inom inriktningarna matematik, samhällskunskap och svenska. Utbildningsvetenskapliga fakulteten menar att man måste bli bättre på att ta tillvara den ämnesdidaktiska kompetens som finns vid lärosätet.

UKÄ har utvärderat ämnena bild, dans, idrott och hälsa, matematik, musik, samhällskunskap och svenska vid 103 ämneslärarutbildningar för grundskolans årskurs 7–9 och gymnasieskolan.

Utvärderingen har gjorts i samarbete med högskolesektorn, arbetslivsorganisationer och Sveriges förenade studentkårer (SFS).
Syftet med utbildningsutvärderingar är både att kontrollera utbildningarnas resultat och att bidra till lärosätenas utveckling av kvaliteten på de utvärderade utbildningarna.

Ämnesinriktningar och den utbildningsvetenskapliga kärnan under lupp
Vid Uppsala universitet utvärderades ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan: inriktning svenska, samhällskunskap och matematik, samt den utbildningsvetenskapliga kärnan. Samtliga tre ämnesinriktningars kvalitet ifrågasattes, medan den utbildningsvetenskapliga kärnan klarade granskningen utan anmärkning.

– Det behövs ett närmare samband mellan ämnesstudier, den utbildningsvetenskapliga kärnan och de didaktiska inslagen i utbildningen, säger Esbjörn Larsson, dekanus vid fakulteten för utbildningsvetenskaper, som i egenskap av ordförande i programkommittén för lärarprogrammen vid Uppsala universitet är ansvarig för frågor gällande UKÄ:s utvärdering av universitetets ämneslärarprogram.

Ta tillvara befintliga kompetenser bättre
Den huvudsakliga kritiken mot Uppsala universitets ämneslärarutbildning riktas mot dels bristande ämnesdidaktisk kompetens, dels bristande progression mellan allmändidaktik, ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning.

Utvärderingen påtalar dock även brister i studenternas kunskaper/färdigheter i vetetenskapsteori och metod, utifrån granskningen av de självständiga arbetena i två av ämnena.
 
Esbjörn Larsson menar att man måste bli bättre på att ta tillvara den ämnesdidaktiska kompetens som finns vid lärosätet.

– Det finns till exempel en matematikdidaktisk miljö inom utbildningsvetenskapliga fakulteten som inte används i undervisningen.
Samtidigt understryker han att utvecklingsarbetet också handlar om att förstärka samarbetet mellan utbildningsvetenskapliga fakulteten och andra inblandade institutioner. Anledningen till de outnyttjade resurserna har varit en ambition att istället bygga upp ämnesdidaktiska miljöer på de ämnesinstitutioner som medverkar i programmen.  

– Nu behöver man skaffa ämnesdidaktisk kompetens, till exempel i samhällskunskapsämnets didaktik, och ytterligare förstärkning av den matematikdidaktiska miljön genom nyrekrytering.