Så kan vi bli bättre på att hantera naturkatastrofer

17 January 2022

Man med cykel står på en översvämmad gata kantad med byggnader.

Till följd av klimatförändringarna kommer extrema väderhändelser, som mycket kraftiga skyfall, bli vanligare i framtiden.

Våra samhällen behöver generellt stärka beredskapen inför naturkatastrofer som omfattande skogsbränder, extremväder och stora översvämningar. Inte sällan bygger krisplaneringen på gamla sanningar utan tillräckligt vetenskapligt stöd, visar en tvärvetenskaplig studie.

– Vi är ganska dåliga generellt i samhället, inte bara i Sverige, på att planera för värsta-scenarion. Ju större och ju mer komplex och osannolik en händelse är desto större risk för att vi blir tagna på sängen, säger Daniel Nohrstedt, professor i statsvetenskap och som lett studien tillsammans med kollegor vid tvärvetenskapliga Centrum för naturkatastroflära, CNDS.

Forskarna har undersökt hur kunskapsläget ser ut för flera av de åtgärder som FN föreslår att länder vidtar för att minska riskerna för naturkatastrofer. En slutsats är att vissa föreslagna åtgärder vilar på förenklade eller ogrundade påståenden och antaganden. Viktig kunskap saknas  på flera viktiga områden, exempelvis kring riskmedvetenhet, förebyggande åtgärder, kartläggning av skadeverkningar, i vilken utsträckning naturkatastrofer utlöser konflikter och flyktingströmmar samt hur beredskapsarbete och katastrofinsatser organiseras och samordnas.

– FN betonar till exempel att hela samhället ska vara med och samverka för att minska katastrofrisker. Men vi vet samtidigt att bred samverkan är komplicerat och svårt att få till. Hur kommer det sig att bara vissa aktörer är delaktiga i samverkansprocesser när det optimala är att flera aktörer ingår? En annan sak är lärandeperspektivet. Vi förväntar oss att katastrofer bör efterföljas av nyanserat reformarbete för att stärka samhällets beredskap för framtida katastrofer. Men vi vet egentligen ganska lite om hur vanliga sådana reformer är och hur de kan förklaras. Varför leder vissa katastrofer till viktiga reformer medan andra inte gör det? Här behövs mer forskning, säger Daniel Nohrstedt.

Extrema väderhändendelser

Att rusta ett samhälle för svåra händelser är också kostsamt vilket kan bidra till att politiska beslutsfattare inte prioriterar frågan, i synnerhet om risken för att en katastrof anses liten eller mycket avlägsen i tid. Men väderhändelser som är ovanliga idag bedöms bli mer återkommande och mer extrema i framtiden till följd av klimatförändringarna, även i Sverige.

Daniel Nohrstedt
Daniel Nohrstedt är professor i statsvetenskap.
Foto: Mikael Wallerstedt

– Det här är vad klimatanpassning handlar om: att besluta vilka förändringar som krävs för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Frågor om beredskap och anpassning är ofta avgränsade till experter och hur de kan få högre politisk prioritet är viktigt att diskutera. Det är inte jättekomplicerat utan handlar egentligen om hur man kan öka engagemanget hos personer som sitter på ledande positioner i offentliga och privata organisationer för att få fler aktörer att engagera sig. Man behöver också se till att inte invaggas i en falsk säkerhet. Att planer och resurser finns på plats är viktigt men behöver regelbundet uppdateras och kompletteras med övning och utbildning, säger Daniel Nohrstedt.

Vissa saknar resurser

Alla har dock inte resurser att bygga bort riskerna för att extrema naturhändelser ska få katastrofala följder.

– Fattigdom är det enskilt största problemet. De största katastroferna drabbar utvecklingsländer och de mänskliga kostnaderna är ojämlikt fördelade mellan fattiga och rika länder. Det FN-deklarationerna syftar till är att identifiera åtgärder för att minska effekterna när det händer. Här behövs forskning för att förstå risker och åtgärder, säger Daniel Nohrstedt.