Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap

Positiva förväntningar ger bättre effekt av ångestdämpande läkemedel

2017-10-03

Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) ordineras ofta vid depression och ångest men det har ifrågasatts om effekten överträffar placebo, vilket skapat debatt bland forskare och kliniker. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att sättet som behandlingen framställs på för patienten kan vara lika viktigt som själva behandlingen.

I debatten om SSRI-preparat som förts bland kliniker och forskare har framförts att SSRI kan sakna specifika verksamma egenskaper och att de positiva effekter som ses i kliniska prövningar kan förklaras av olika förväntningar i läkemedels- och placebogrupperna. I en dubbelblind studie kan upplevda biverkningar göra att deltagaren inser att han eller hon tilldelats läkemedlet istället för placebo vilket ger ökade förväntningar om förbättring och bättre rapporterad effekt. Men hittills har det inte genomförts någon experimentell undersökning som testat i vilken utsträckning den kliniska effekten av SSRI-preparat kan påverkas av de förväntningar som väcks hos patienten genom den information som ges då läkemedlet förskrivs.

I en ny studie visar nu forskare från institutionen för psykologi vid Uppsala universitet att man når betydligt bättre effekter av SSRI-medlet escitalopram när läkemedlet ges tillsammans med korrekt jämfört med felaktig verbal information. I studien behandlades alla patienter med social fobi med samma kliniska dos av escitalopram i nio veckor, men endast en grupp fick korrekt information om läkemedlet och dess effektivitet. Med hjälp av en “cover story” leddes den andra gruppen till att tro att de behandlades med så kallad "aktiv placebo" som ger liknande biverkningar som SSRI men där klinisk förbättring inte kunde förväntas.

- Resultaten visade att andelen som svarade på behandlingen var tre gånger högre när korrekt information gavs än när patienter trodde att de behandlades med aktiv placebo, trots att läkemedelsbehandlingen var identisk, säger artikelförfattaren Vanda Faria, postdoktor vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet.

Undersökningar med magnetkamera visade dessutom att läkemedlet hade olika effekter på hjärnans aktivitet när det gavs med förväntningar om förbättring eller inte. Det fanns skillnader i nervaktivitet mellan de två grupperna i bakre cingulum i hjärnbarken och i hur denna del kommunicerar med amygdala som är viktig för rädsla och ångest.

- Vi tror att detta kan återspegla interaktionen mellan tankar och känslor då hjärnan påverkas olika av medicineringen beroende på vilka förväntningar patienten har, säger medförfattare Malin Gingnell, forskare vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet.

Resultaten tyder på att det finns en påtaglig placebo-komponent i SSRI-behandling, som har med förväntningar att göra, vilket också understryker betydelsen av kommunikationen mellan läkare och patient.

- Vi säger inte att SSRI-preparat inte fungerar eller att de saknar verksamma egenskaper för ångest, men våra resultat tyder på att hur behandlingen framställs för patienten kan vara lika viktigt som själva behandlingen, säger Tomas Furmark, professor vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet, som ledde studien.

Publicerad i tidskriften EBioMedicine:
Faria, V., Gingnell, M., Motilla Hoppe, J., Hjorth, O., Alaie, I., Frick, A., Hultberg, S., Wahlstedt, K., Engman, J., Månsson, K.N.T., Carlbring, P., Andersson, G., Reis, M., Larsson, E.-M., Fredrikson, M., & Furmark, T. (2017) Do you believe it? Verbal suggestions influence the clinical and neural effects of escitalopram in social anxiety disorder: a randomized trial. EBioMedicine, DOI: 10.1016/j.ebiom.2017.09.031