Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap

Långsiktiga prognoser av lärarbehov bra, men räcker inte

2016-05-12

Skolverkets tillfälliga uppdrag från 2014 att ta fram en prognos över behovet av lärare blir nu permanentat. Tillsammans med UKÄ ska de från och med december 2017 göra regelbundna prognoser vartannat år över behovet nationellt och regionalt.

Ansvaret för dimensionering av olika utbildningar ligger till största del på lärosätena, med undantag för bland annat läkare och lärare. En utredning har tidigare visat att dimensioneringen av just lärarutbildningen är svårbedömd.

-    Det är positivt om vi kan få mer långsiktiga prognoser över behovet, det har vi efterfrågat. Det är svårt med kortsiktiga brandkårsutryckningar när det tar fem år att exempelvis utbilda ämneslärare, säger Elisabet Nihlfors, dekan för utbildningsvetenskapen vid Uppsala universitet.

Hon gör dock en delvis annan analys av situationen. Det största problemet är inte att man inte känner till behovet, utan att vissa lärarutbildningar år efter år har väldigt få sökande. Då är det inte så konstigt att det uppstår ”vita fläckar” i landet, där vissa regioner inte ger alla utbildningar. De breda universiteten tar stort ansvar att ändå erbjuda merparten av de lärarutbildningar som finns.

-    Vi ger även utbildningar som ibland har endast en eller några få sökande. I dessa fall får man söka orsaken på annat håll, som i arbetsvillkor eller konkurrens om just dessa studenter från andra sektorer, säger hon.

Det är också viktigt att betona att öronmärkta platser kan orsaka oönskade effekter, där man förhindras utöka andra platser där man både ser ett behov och har möjlighet att utöka antalet platser. För en sådan flexibilitet krävs att lärosätet kan styra dimensioneringen i så stor utsträckning som möjligt.

-    Vi saknar till exempel platser för att kunna utöka antagningen till den kompletterande pedagogiska utbildningen för personer med ämneskunskaper som vill bli lärare, säger Elisabet Nihlfors.