Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap

Stereotyp skildring av muslimer i svensk media

2015-06-25

Hallå där, Marta Axner, som har gjort en medieanalys åt Diskrimineringsombudsmannen om hur muslimer skildras i svenska medier.

Rapporten "Representationer, stereotyper och nyhetsvärdering" består av två delar, dels en analys av vad som rapporteras om muslimer och islam i svenska medier (tidningar, radio och tv) under några veckor hösten 2014, dels intervjuer med redaktörer på några av medierna. Rapporten gjordes på uppdrag av Diskrimineringsombudsmannen av Marta Axner, utredare på Centrum för forskning om religion och samhälle.

Vilka resultat har du kommit fram till?

– Textanalysen visar att de allra flesta artiklar där muslimer/islam nämns rör utrikesnyheter och handlar om ämnen som berör antingen säkerhet, terror och militära insatser eller islamofobi/hat mot muslimer. Ofta används islam som en gruppmarkör, till exempel för att skilja på olika stridande grupper.

– Även om varje enskild publicering är saklig och inte innehåller felaktigheter, så blir helhetsbilden av rapporteringen att muslimer och islam sammankopplas med våld och problem och det är sällan några individer skildras på ett nyanserat sätt. Även i artiklar som verkar ha ambitionen att ge en mer nyanserad eller positiv bild, är utgångspunkten ofta en kontrast mot de negativa stereotyperna. Det riskerar att förstärka stereotyperna trots att syftet troligen är motsatsen. Resultaten visar upp en stor samstämmighet med tidigare forskning, så det verkar inte som att så mycket har förändrats.

– Intervjuerna med redaktörerna visar att de tycker att mediebilden av muslimer är problematisk men det verkar finnas levande diskussioner på redaktionerna både om hur olika grupper benämns och skildras och vilka som får komma till tals både som skribenter och som intervjuobjekt.

Varför skildrar svenska medier muslimer stereotypt?

– Det finns nog inget enkelt svar på den frågan. Men det verkar finnas något i själva nyhetsvärderingslogiken som riskerar att förstärka stereotyper. För att en händelse ska bli en nyhet är det ofta viktigt att det är en enkel, begriplig historia som spelar in ett större skeende och anknyter till något som redan anses ha högt nyhetsvärde. Det innebär att redan etablerade vinklar ofta upprepas och att till exempel vissa grupper nästan alltid skildras på samma sätt.

– Några av redaktörerna jag intervjuade menade att en orsak kunde vara att nyhetsredaktionerna ofta är väldigt homogena. De allra flesta som jobbar på redaktionerna är svensk vit medelklass. Redaktörerna menade att det innebar att få journalister har kunskap och erfarenhet av att leva som minoritet i Sverige men också att de ofta har dåliga kontaktnät och har svårt att hitta källor i minoritetsgrupper, däribland muslimer.

Varför är det en viktig fråga? Vilka konsekvenser får bilden som  svenska medier förmedlar?

– De exakta konsekvenserna är inte så lätt att studera och det råder olika meningar om hur stark påverkan mediebilder har på människors uppfattningar. Men det är helt klart så att människor får väldigt mycket information från medierna, framför allt om människor och grupper man inte har daglig kontakt med.

– Just muslimer är en grupp som i olika mätningar står ut som en grupp människor i Sverige har negativa attityder till. Det är till exempel tydligt i mångfaldsbarometern som genomförs av forskare på sociologiska institutionen här i Uppsala. Våld och trakasserier är tyvärr vanligt förekommande mot muslimer. Då spelar det roll hur gruppen representeras i medier, även om det inte går att mäta några isolerade effekter.

Har du några idéer om hur situationen kan bli bättre?

- Att försöka få mer mångfald både bland journalister och de som intervjuas lyftes fram som viktigt av redaktörerna. Flera redaktörer tog också upp hur viktigt det är att journalister med minoritetsbakgrund inte bara skriver om "sina egna" frågor utan att det finns muslimer i medier som uttalar sig om allt från ränteläget till förskoleköer i kommunen eller vad det kan vara.

– Jag tror också att det behövs fler studier av just nyhetsvärderingsprocessen. Vad är det som gör att vissa saker uppfattas som nyheter och hur tar redaktionerna beslut om vad och hur de ska skriva? Finns det något i sättet redaktionerna arbetar på som förstärker stereotyperna och finns det sätt att förändra det? Det tycker jag vore en spännande uppgift för medieforskningen, i relation till mediebilden av muslimer men också andra minoriteter.

Läs mer

- Länk till rapporten "Representationer, stereotyper och nyhetsvärdering"

- Forskningsprojektet massmedier och religiös förändring som ingår i forskningsprogrammet The Impact of Religion – Challenges for Society, Law and Democracy