Ny avhandling: Rättsligt skydd för sambor i takt med tiden?

2015-06-16

Vad har man för rättsligt skydd som sambo? I avhandlingen ”Att leva som sambo” undersöker juristen Kajsa Walleng vid Uppsala universitet vilket rättsligt skydd sambor omfattas av i samband med att förhållandet upplöses genom separation eller dödsfall. Hon menar att levnadsformen sambo är här för att stanna och att det är dags att anpassa det rättsliga skyddet för sambor så att det blir mer i takt med sin tid.

Fokus i Kajsa Wallengs avhandling ligger på hur det rättsliga skyddet för sambor förhåller sig till de personer som idag lever som sambor och i synnerhet i relation till deras sociala och ekonomiska gemenskap. Avhandlingen innehåller bland annat en omfattande empirisk studie som genomförts i samarbete med SCB och innehåller frågor som: Vad har allmänheten för kunskaper och åsikter om det rättsliga det rättsliga skyddet för sambor? Hur betraktar sambor sitt samboförhållande och hur omfattande är deras ekonomiska gemenskap? Utökar sambor skyddet för varandra på egen hand och hur ser de på frågan om giftermål?

Sammantaget visar den empiriska studien att majoriteten sambor har en omfattande social och ekonomisk gemenskap som kan motsvaras med en sådan gemenskap vi normalt sett förknippar med den i ett äktenskap. Ur ett rättsligt perspektiv är det dock en markant skillnad mellan att vara gift eller sambo. Makar tillerkänns ett omfattande juridiskt regelverk genom bestämmelserna i äktenskapsbalken och ärvdabalken, medan sambors mellanhavanden regleras av sambolagen som endast berör den gemensamma bostaden och bohaget, under förutsättning att egendomen införskaffats för gemensamt bruk. Till skillnad från makar har sambor inte heller någon legal arvsrätt efter varandra.

I lagförarbetena till sambolagen – som härrör från mitten av 1980-talet då våra familjebildningsvanor såg annorlunda ut – uppmuntras sambor att gifta sig, ingå avtal, teckna livförsäkringar eller upprätta testamente om de önskar ett mer omfattande rättsligt skydd än vad som följder av sambolagens bestämmelser. Av studien framgår dock att denna uppmaning inte fungerat i praktiken; majoriteten av sambor önskar ett mer omfattande rättsligt skydd samtidigt som de flesta sambor inte gör något åt detta själva. Till viss del kan detta förhållande förklaras av kunskapsbrist om lagen, men också av att sambor är dåliga på att diskutera sina ekonomiska mellanhavanden med varandra.

- Ur såväl individens som samhällets perspektiv finns det ett intresse av att de ekonomiska rättigheter och skyldigheter som följer vid ett samboförhållandes upplösning motsvarar de ekonomiska behov och önskemål sambor har utifrån deras sociala och ekonomiska gemenskap. Nuvarande lagstiftning motsvarar inte dessa behov och önskemål, vilket riskerar att drabba ett stort antal individer i Sverige då studien visar att andelen sambor numera uppgår till cirka 40 procent av samtliga sammanlevande par, vilket i reella tal motsvarar cirka 1,8 miljoner individer, säger Kajsa Walleng, doktorand vid juridiska institutionen vid Uppsala universitet.

Hon menar att samlevandsformen sambo har kommit för att stanna och att det inte längre går att blunda för att samlevnadsformen sambo får betraktas som ett alternativ till äktenskap istället för ett förstadium till detsamma.

- Förhoppningen är att avhandlingen kan öppna upp ögonen hos såväl allmänheten som lagstiftaren på den rättsliga problematik som föreligger och de åtgärder som behöver företas för att det rättsliga skyddet för sambor ska bli mer i takt med sin tid, säger Kajsa Walleng.

Avhandlingen ”Att leva som sambo: En civilrättslig studie av det rättsliga skyddet för sambor och om det är i takt med sin tid” försvarades den 22 maj 2015.