Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap

Ny avhandling: Resursstarkas del i bostadssegregation

2015-02-26

När bostadssegregation diskuteras handlar det oftast om miljonprogramområden och långinkomsttagare. Detsamma gäller forskning om bostadssegregation. Men privilegierade grupper har en stor del i att segregation uppstår visar en färsk avhandling av bostadsforskaren Ann Rodenstedt, Uppsala universitet.

Bostadssegregation är ett fenomen som ofta beskrivs som ett problem för dagens svenska storstäder. I vardagsdiskussioner och i media har begreppet ofta kommit att associeras med ”invandrare” och miljonprogramsområdena byggda under 1960- och 70-talen, som under årens lopp fått allt sämre rykte. Även inom forskningen har det ofta varit vanligare att studera segregation i låginkomsttagarområden, ofta med en högre andel utlandsfödda.

- Trots att forskning har visat att resursstarkare befolkningsgrupper spelar en viktig roll för segregationsprocesser i svenska städer, har dessa grupper inte beaktats i särskilt hög utsträckning tidigare, säger Ann Rodenstedt vid institutet för bostadsforskning, Uppsala universitet.

Utgångspunkten i hennes avhandling är att segregation måste förstås som en process som involverar alla stadens områden, och syftet har varit att studera den ”andra änden” av segregation i Malmö. Det har blivit en allt vanligare trend i Sverige att bostadsområden byggs med särskilda koncept i åtanke, och som erbjuder de boende mer än bara tak över huvudet.

Ann Rodenstedt har dels undersökt två områden i Malmö; dels ett nyproducerat ”livsstilsboende”, Victoria Park, som i media beskrivits som Sveriges första ”gated community”, och dels ett äldre och exklusivt villaområde, Bellevue. Med hjälp av intervjuer, fokusgrupper, mentala kartor och deltagande observationer har hon undersökt varför invånarna valt att bosätta sig i dessa områden, deras syn på Malmö som stad och dess olika bostadsområden samt vilka områden de finner attraktiva respektive oattraktiva och otrygga.

Avhandlingen visar att det finns en mental klyfta som splittrar upp Malmö i vad som upplevs som olika och separata världar. Den övre medelklassen självsegregerar sig till den västra sidan av staden, samtidigt som de undviker att flytta till större delar av staden. Liksom de flesta andra urbana invånare lever de boende i Victoria Park och Bellevue ganska lokala liv, vilket gör att det finns en stor okunskap om flera av stadens områden.

- För att få en bild av det som sker i andra delar av staden spelar media en stor roll, och tillsammans med redan existerande segregationsmönster samt sociala, symboliska och fysiska gränser, som konserverar områdenas status, förstärks segregationen i Malmö. De som kan väljer att bo i vad som upplevs som den lugna och trygga delen av staden och kan på så vis köpa sig en egen trygghet, säger Ann Rodenstedt.

Läs avhandlingen, “Living in the calm and safe part of the city: The socio-spatial reproduction of upper-middle class neighbourhoods in Malmö”, på universitetets webbplats.