Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap

Nytt om skiljetecknens funktioner: I skriftens gränstrakter

2015-02-23

Skiljetecken hjälper oss att se gränser och samband i en text. I en roman kan de dessutom hjälpa skribenter och läsare att bland annat skilja mellan olika röster och att imitera tonfall. I en ny avhandling från Uppsala universitet har Alva Dahl undersökt interpunktionen i tre samtida romaner.

Alla som skriver använder skiljetecken, och numera ingår också variation mellan stora och små bokstäver och normal, halvfet och kursiv stil i den grundläggande skriftkunnigheten. Ändå funderar de flesta sällan på vad denna variation är bra för, eller hur många olika funktioner skiljetecknen egentligen har. I doktorsavhandlingen "I skriftens gränstrakter: Interpunktionens funktioner i tre samtida svenska romaner" redovisar Alva Dahl en kvalitativ undersökning av interpunktion, det vill säga skiljetecken och typografisk variation, i tre samtida svenska romaner: Monika Fagerholms DIVA (1998), Eva Adolfssons Förvandling (2005) och Fredrik Ekelunds Fadevår, tack för ljuset! (2010).

Interpunktionen anger i romanerna gränser och samband mellan skriftens strukturella enheter, till exempel ord, meningar och stycken. Därför är det med interpunktionens hjälp möjligt för oss att formulera varierande och komplexa konstruktioner i skrift. Dessutom hjälper interpunktionen skribenter och läsare att skilja mellan röster i skrift och att imitera tonfall och skriftbilder. I en roman växlar perspektivet ständigt. Romanfigurers olika röster varvas med citat ur olika slags texter och berättares skiftande tonfall visar hur de förhåller sig till sina egna yttranden. Denna komplexa mångstämmighet är möjlig att urskilja i skriften tack vare bland annat citattecken, talstreck, parenteser, styckebrytningar och kursiveringar.

– I alla tre romanerna är interpunktionen en integrerad del av gestaltning, stil och tematik, säger Alva Dahl.

Däremot går det inte att entydigt koppla de olika funktionerna till specifika skiljetecken. Tecknen kan användas på många olika sätt, och funktionen avgörs alltid i det konkreta textsammanhanget.
Resultaten har stor betydelse för framtida forskning, menar Alva Dahl.

– Interpunktionen har varit en blind fläck, men nu kan vi som analyserar texter inte längre bortse från den. Detta gäller inte bara skönlitteratur utan också vardagliga texter och facktexter.

– I förlängningen skulle också skolundervisningen om interpunktion kunna förbättras om vi som forskar och undervisar blev mer medvetna om skiljetecknens potential. De är inget tråkigt utanpåverk, utan ett oumbärligt redskap för kreativa skribenter.

Avhandlingen I skriftens gränstrakter: Interpunktionens funktioner i tre samtida svenska romaner försvaras den 6 mars 2015. Avhandlingen kan laddas ner i fulltext.