Åtta forsknings- och infrastrukturprojekt beviljades medel av Riksbankens jubileumsfond

2014-10-24

Riksbankens jubileumsfond beslutade 16 oktober om forskningsmedel till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Forskningen vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap kom väl ut med åtta beviljade projektansökningar.

Filosofiska institutionen respektive Institutionen för idé- och lärdomshistoria fick medel till två forskningsprojekt vardera. Hugo Valentin-centrum och Kulturgeografiska institutionen fick medel till varsitt projekt. Statsvetenskapliga institutionen respektive Institutionen för freds- och konfliktforskning  fick medel till varsitt infrastrukturprojekt.

Jens Johansson, lektor i filosofi, får drygt 7 miljoner kr för projektet "Skada: Begreppet och dess relevans". Forskningsprojektet ska undersöka begreppet skada och dess etiska relevans. Några frågor som ska undersökas är:

  • Finns det någon försvarbar moralisk asymmetri mellan att skada och att gynna någon?
  • Kan vi skada en person genom att sätta henne till världen?
  • Kan ett kollektiv orsaka eller få en skada i en mening som inte kan reduceras till påståenden om de individer som ingår i kollektivet?

 

Johan Jansson, lektor vid Kulturgeografiska institutionen, har fått knappt 5,4 miljoner kr för forskningsprojektet "Rumsliga perspektiv på mellanhänder och 'kuratorer' i värdeskapande processer." Med tillgång till globala marknader står konsumenten inför ett nästintill oändligt val av produkter. I detta har mellanhändernas roll som "kuratorer" blivit en allt viktigare del av den värdeskapande processen genom att filtrera, utvärdera och presentera utvalda produkter och på så sätt vägleda konsumenten. Forskningsprojektet syftar till att utveckla förståelsen för mellanhänder och deras funktion som "kuratorer".

 

Projektet "Varats lätthet: en metaontologisk undersökning" med sökande Matti Eklund, professor i teoretisk filosofi, får drygt 4 miljoner kr. En av dom centrala diskussionerna inom filosofi är frågan om vad som existerar. Men att debattera om vanliga objekt, som till exempel ett bord, verkligen existerar framstår för många utomstående som suspekt. Det har lett till ett ökat intresse för metaontologi, det vill säga vad är egentligen ontologiska frågor. Forskningsprojektet syftar till att utveckla en försvarbar teori om hur vi kan förstå ontologiska frågor.

 

Jenny Jansson, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen, har fått 3,6 miljoner kr i infrastrukturellt bidrag för projektet "Arbetarrörelsens digitala omvandling: bevarandet av organisationsmaterial i den digitala tidsåldern". Allt fler aktiviteter i det civila samhället sker online via webbsidor och sociala medier och det finns inget system för arkivering av dessa aktiviteter. Det kommer med andra ord att bli svårt att forska om våra samtida sociala rörelser i framtiden. Infrastrukturprojektet syftar till att ta några grundläggande steg mot en lösning på detta problem. Tanken är att systematiskt samla information från sociala medier som Facebook och Twitter om arbetarrörelsen i Sverige. Ambitionen är att inkludera fler sociala rörelser i databasen när insamlings- och kodningssystemen är optimerade.

 

Hjalmar Fors, forskare i idé- och lärdomshistoria, drygt  3 miljoner kr för forskningsprojektet "Att rekonstruera tidigmodern farmaci: Globala handelsnätverk, substanser och praktiker". Forskningsprojektet ska med hjälp av ny metodik och nya källmaterial rekonstruera och förstå det tidigmoderna farmaceutiska kunskapssystemet. Varifrån kom substanserna? Hur gjorde man för att identifiera dem korrekt, lagra dem, hantera, och blanda dem? Vad skulle de användas till och vad betydde de för dem som kom i kontakt med dem? Trots att apotekarnas och läkarnas verksamhet var helt beroende av sådant vetande, vet vi förvånansvärt lite om tidigmodern farmaci.

 

Margareta Sollenberg, forskare vid Institutionen för freds- och konfliktforskning, har fått 2,4 miljoner kr för infrastrukturprojektet "Ny användarplattform för konfliktdata - nya möjligheter för forskningen". Uppsala Conflict Data Program (UCDP) har blivit en av de ledande aktörerna i världen inom detta område och är en unik källa för information om konflikter i alla världens länder. UCDP vill nu utveckla en ny webbaserad användarplattform för att tillgängliggöra all sin konfliktinformation på ett interaktivt sätt. Målet är att erbjuda forskare i Sverige såväl som i resten av världen nya möjligheter att inhämta, använda och analysera all konfliktdata och konfliktinformation och därigenom öppna för helt nya typer av studier.

 

Projektet "Assimilation bortom staten: Dubbel exponering för Tibets språkliga minoriteter" fick drygt 2 miljoner kr. Sökande är Gerald Roche, postdoktor vid Hugo Valentin-centrum. Forskningsprojektet ska undersöka vad som händer när politiska stater och etniska nationer parallellt genomför assimileringsprojekt på en och samma minoritetsbefolkning. Projektet kommer att undersöka "dubbelexponeringen" som en språklig minoritetsgrupp på Tibetanska högplatån utsätts för, dels från statsstödd modernisering, dels från tibetansk etnonationalism.

 

"Ett exempel för alla tider? Historieteorin i samtida ekonomiskt tänkande." heter ett forskningsprojekt med sökande Simon Larsson, lektor i idé- och lärdomshistoria, som får knappt 2 miljoner kr. Ekonomisk forskning, särskilt nationalekonomi, har länge strävat efter att urskilja kvantifierbara ekonomiska faktorer från historiska, sociala och kulturella sammanhang. Men det är en inriktning som får allt mer kritik. Forskningsprojektet syftar därför till att undersöka vilka historieteoretiska sammanhang som trots allt spelar roll för det ekonomiska tänkandet.