Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences

Ny avhandling: Om läkare med utländsk utbildning

5 June 2014

Antalet läkare med utländsk utbildning ökar stadigt i Sverige. I en ny avhandling från Uppsala universitet riktas ljuset mot läkarnas egna berättelser om att komma till Sverige, de villkor de möter och hur de själva skapar sig tillhörigheter och en plats inom den svenska läkarkåren.

Att allt fler av Sveriges läkare är utbildade utomland har rönt uppmärksamhet i media och inom professionspolitisk debatt. Det har påpekats att man ofta misslyckas med att ta till vara den här gruppens kompetens fullt ut, trots att läkarbristen är ett växande problem. Internationell forskning framhåller att migrantläkare är en grupp som lockas från ekonomisk utsatta länder (s.k. brain-drain), men det är först på senare tid som man börjat intressera sig för vad läkarna själva har att säga och hur de upplever sin situation i mottagarlandet.

I den aktuella avhandlingen intervjuas 15 läkare om sina erfarenheter. Ett särskilt fokus läggs på läkarnas förhandlingar och deras känsla av tillhörighet inom den svenska läkarprofessionen i relation till den tillskrivna ”invandrarpositionen”.

- Studien visar att läkarna verkar uppleva att de ses som en typ av outsider within; en position som de till viss del gör motstånd mot men som de också använder för att skapa sig en plats inom den svenska läkarkåren, säger Lisa Salomonsson, doktorand vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet.

I intervjuerna berättar läkarna bland annat om hur de försöker bete sig så ”svenskt” som möjligt, samtidigt som de betonar att de har en fördel när det handlar om att ta hand om patienter med invandrarbakgrund. Berättelserna kopplas till de underliggande antagandena om interkulturell vård och invandrarskapets betydelse.

- Det visar sig att det är viktigt för dessa läkare att hitta rätt personer för att ”komma in”. Det handlar om att få en svensk läkarlegitimation, men har också att göra med att känna tillhörighet. Det här är något som det saknas en struktur för, vilket gör att ansvaret ofta hamnar på den enskilda läkaren, säger Lisa Salomonsson.

Avhandlingen visar också hur läkarna på olika sätt förhandlar kring och förhåller sig till negativa och stereotypa idéer som de upplever finns om invandrare i Sverige.