Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences

Ny avhandling: TV-produktion i Sverige

23 April 2014

I en ny avhandling från Uppsala universitets institution för Informatik och Media har Irène Grundberg undersökt vilka de svenska TV-producenterna inom drama och journalistik är och vad de har för bakgrund. Hon har också studerat vägen från programidé till färdig tv-produktion.

Som TV-tittare är vi vana att se på TV som ett flöde av program med varierande innehåll och brukar kanske inte tänka på hur programmen skapas och produceras. TV-producenter har en central roll i skapandet av TV-program. I denna studie intervjuas 32 TV-producenter inom drama och samhällsprogram vid tre tillfällen, 1992, 1996 och 1999. Dessutom utfördes en uppföljningsstudie via enkät 2006/2007 med avsikten att också fråga efter förändringar som skett under tidsperioden.

TV-producenterna var verksamma inom public service, på kommersiell TV-kanal eller i produktionsbolag.  TV-producenterna tillfrågades om sin bakgrund, karriärväg och om de kunde beskriva hur idén till programprojekt utvecklats till program, vilket gav ingående beskrivningar om hur TV-produktionsprocessen i dess olika faser till slut resulterade i de färdiga program som sändes. Det kunde handla om påkostade dramaserier efter klassisk förlaga, som ”Jerusalem” eller populär såpa, som ”Rederiet”.  Också journalisterna beskrev en bredd av produktioner, från undersökande reportage i långa serier, som sökandet efter ett alternativt spår kring Palme-mordet. Eller kortare reportage i minoritetsspråksprogrammet ”Mosaik”.

TV-producenterna hade ofta internutbildats inom televisionen genom att ha innehaft lägre funktioner, och så småningom blivit TV-producenter, fastän de inte alls haft det målet från början.  Men i synnerhet de yngre hade ofta gått högskoleutbildningar, som t ex Dramatiska Institutets producentutbildning eller utbildningar på tekniska högskolor eller journalisthögskolor i landet.

Dramaproducenterna genomförde ofta programidéer som högre ledningsnivåer beslutat, om de inte själva var huvudförfattare till dramaserier (såpoperor), vilket gällde flera av de intervjuade TV-producenterna. Journalistproducenterna hade större frihet att utforma program eller reportage under produktionen, då de inte var bundna av ett manus utan själva skrev ”manus”, valde medverkande, gestaltning, vinkel och frågeställningar.  De var också sitt eget programs ”regissör”.

I studien ställdes också frågor om förändringar som skett under undersökningsperioden.  En digitalisering har skett på alla nivåer, ”det mobila kontoret” har blivit verklighet genom Internet, mobiltelefoner och e-mail. Den digitala tekniken tillåter manipulation av visuell framställning i högre grad än tidigare. I denna studie speglas detta i TV-producenternas svar genom att man under 1990-talet som en brytningstid ofta använt analog teknik och digital omväxlande.

TV-producenternas svar under samma tid visar också på konkurrensens ökade betydelse. Men professionen TV-producent innehåller i grunden samma krav - att leverera TV-program som uppskattas av såväl en publik som den egna branschens intressenter och uppdragsgivare.

Avhandlingen ”TV-produktion i Sverige: En studie av TV-producenter inom drama och samhällsprogram” kan läsas online och försvaras fredagen den 25 april.